Tag Archive | vila

När livet kommer emellan

Ibland är det lätt att få för sig att man lever för att träna. Men i mitt fall handlar det om att jag tränar för att leva, för att kunna bli piggare, gladare, mer kraftfull. Och med den prioordningen måste livet få komma i vägen för träningen.

Planen för helgen var att köra det sista ordentliga långpasset inför maran. Men det blev det inget av. Efter en kvällsdubbel i fredags – explosivitet + lite asfaltslöpning – blev det vilodubbel i lördags och söndags. I stället spelade jag skivor på en rolig fest, hängde i solen, umgicks, utförde ärenden, städade, kokade godsoppa och gick på fika med Fridolin.

Men i morse var det ett uppvaknande i verkligheten. På agendan stod ytterligare ett explosivitetspass. Och med bara lite, lite tur kommer jag palla pallra mig ut på en kortare löprunda efter jobbet också.

Under två veckor kvar till maran. Dags att fokusera.

Annonser

Och han vilade på sjunde dagen

Egentligen vill jag springa. Över ett par öl i går tipsade PellePelle om ett milspår som lät riktigt fint. Men i dag är det vila.

Den senaste tidens träningsläger med fokus på ben-å-bål känns. Stjärten tycks ha blivit gjuten i cement. Och så har det känts i nästan en vecka.

Det är förbannat tråkigt med vilodagar. Särskilt när det är sånt lysande löparväder.

Men jag försöker göra det bästa av läget – lite kaffe vid ån, Earl Sweatshirt i lurarna och självstudier i hur man överlever en zombieattack.

Förhoppningsvis vaknar jag upp med vrålpigga ben i morgon, för då är planen att köra en liten långpanna.

Kroppens väckarklocka

Sovmorgon

Många känner nog igen sig, men jag blir lika förbluffad varje gång det händer. Det är så tufft att kroppen har en egen väckarklocka, som går att ställa då du absolut måste komma upp i tid.

I dag hade jag en smått sanslös morgon. Klockan 10 ska jag vara på plats i Hultsfred. Och för att hinna ner dit var jag tvungen att hinna med 03:07-tåget från Gävle. Men det var inga problem. Kroppens väckarklocka funkade även den här gången. Efter en (kort) natt med lite väl orolig sömn totalvaknade jag plötsligt med ett ryck och kollade på klockan: 02:27.

Nu skulle jag aldrig någonsin lita enbart på min inbyggda väckarklocka – i går kväll ställde jag även två fysiska klockor. En på 02:40 och en på 02:42. Allt för att jag absolut inte skulle kunna sova över. Men då jag väl vaknade av mig själv 13 minuter i förväg kändes de digitala klockorna rätt överflödiga.

Kroppen är tuff och det är otroligt coolt hur den funkar då den verkligen behöver vara med i matchen.

I och med att jag inte kommer hem förrän tidigast 22:20 i kväll blir det ingen träning alls i dag. Skönt med en vilodag

Torsdagsvila

På grund av att det kändes så tungt senast jag var ute och sprang gjorde jag en liten rokad i träningsschemat – i stället för att springa i dag och vila i morgon tog jag en ordentlig torsdagsvila.

När jag tittar ut och ser hur kallt det ser ut att vara känns det betydligt bättre att krypa ner i badet tillsammans med en bok, ett glas té och en skål nötter än att snöra på sig och köra intervaller.

Men nu jävlar gäller det – i morgon krävs det bättring! 

Total vila

I slutet av sommaren trivdes jag lite väl bra på gymmet. Det i kombination av ångesten av att inte ha tillräckligt många mil i benen inför DN:s halvmara resulterade i ett träningsschema där allt – utom vila – fick plats.

Nu har jag i och för sig ingen koll alls på hur mycket man kan och bör träna. Men jag har ändå fått för mig att det är dumt att tumma på vilan. Därför har jag bestämt att mitt nya träningsupplägg ska ha minst en dag i veckan med total vila. Och för min del passar fredagar bäst.

Det här resulterade i att jag kunde ta en timmes sovmorgon i morse och ändå hinna med att raka skallen, trycka en anständig frukost och hinna till tåget utan att behöva springa upploppsrakan.

Bortsett från ofrånkomligt promenerande ska jag göra så absolut lite som möjligt i dag. I stället ska jag njuta av att äta gott. Och kanske till och med unna mig något hekto godis framåt kvällen.