Tag Archive | skor

Superskön comeback

Det var så länge sen jag fick använda mina superfina, älskade Saucony Kinvara att jag hade glömt bort hur glada dom är. Men i dag – efter månader av återhållsam långsamlufsande – var det äntligen dags att snöra på sig snabbdojorna igen.  

Alltså. Det känns rätt lamt och pajigt att åma sig kring ett par skor. Men jag älskar verkligen hur dom här skorna får mig att springa. Jag blir på bra humör omgående. Redan under de första stegen. 

I dag testade jag huruvida det finns någon fart i kroppen. Efter uppvärmning körde jag sex kilometer i en bit under 4:30-tempo, med en avslutning på 4:07. 

Visst. Det är en bra bit ner till målet på under 1:29 på Stockholm Halvmara. Men med mycket löparglädje, ett stärkt självförtroende och några bra intervallpass borde det inte vara helt omöjligt. 

Första intryck av Saucony Omni 13: …och tröttheten!

Saucony Omni 13

I går och i dag har jag varit ute och testat mina nya, snygga Saucony Omni 13. Tanken är att det är dom som ska bli mina huvudskor. Det är dessa skor som ska få mig att knäcka maran och kapa mina kilometertider. Och det är säkerligen ett par helt suveräna skor. Men de första intrycken präglas av något helt annat – trötthet och en känsla av att vara helt kass.

I går körde jag 8,5k + 10 stycken backar. I dag blev det 10,8k. Bägge gångerna i makligt tempo. Och bägge gångerna med samma resultat: Längs vägen fick jag pausa för att stretcha och massera. Vaderna tar helt enkelt slut. Och som den medgångslöpare jag är har det fått mig att funta på om jag också är slut.

Kan det verkligen gå så här snabbt att falla ur och tappa både styrkan och konditionen?

Till morgondagens Runacademy får mina Asicstrotjänare göra comeback. Under tiden har jag ställt Omni 13 på kakelungens altare. Tänkte att om jag tillber och bränner av lite doftljus kanske löpargudarna blidkas. Då kanske jag belönas med styrkan att bemästra mina nya skor.

På plussidan: Slingan över järnvägsbron bort mot Gävle hamn har blivit helt tom. Det finns ingen annan stans i stan som det är lika lätt att känna sig som Rocky. Kommer nog bli många rundor där i år.

På dejt med Doktor Sko

Asics

På Intersport här i Gävle jobbar det en snubbe som jag numera kallar för Doktor Sko. Det var han som tipsade mig om Saucony Mirage, som i vintras blev mina löpbandsskor. Och för att möta våren och den nya säsongen med bäst förutsättningar gjorde jag ett återbesök i dag.

Jag vill helst inte tänka på hur låg mariginalen blir på ett par skor, då en av de anställd lagt 30 minuter på att prova ut dom. Men jag är sjukt tacksam över att Doktor Sko verkligen orkar engagera sig. Jag fick analysera tre olika skor på löpbandet. Fotvalvet kollades. Fotens form likaså. Sen fick jag en liten föreläsning om olika skors för- och nackdelar vid olika typer av fotisättningar.

Resultatet av det hela blev i alla fall ett par nya, stabila Asics, som förhoppningsvis ska bära mig mil efter mil utan ömmande knän. Så jag säger hej då till tufft färglagda Nikes och snörar på mig ett par lite mer robusta skor.

Helst av allt hade jag plockat ut nyskorna på en premiärtur omgående. Men jag var så pass trött efter dagens Gritpass att jag inte pallade mer än att masa mig hemåt och powernappa.

På Griten ökade jag på vikten lite – 1,25 kilo per sida. Kanske inte mycket, men ett steg närmare målet på 10 kilo per sida. Även om passet var exakt lika jobbigt och jag kände mig precis lika superklen som tidigare, var det ett bra pass. Tekniken börjar sitta nu, jag tränar skonsammare och efteråt påpekade även tränaren att det ser mycket bättre ut än tidigare.

Kapten Skolös

Kapten Skolös i egen hög person.

I morse tog jag en riktigt skön sovmorgon – jag ska försöka bli lite duktigare på att flexa ut när jag väl kan det, för övertidsbanken börjar bli sprängfylld. Men det verkar som att sovmorgonen var lite väl avslappnande, för när jag kom till gymmet hade jag glömt skorna.

Så fort jag upptäckte det slog lättjan till: Men hörrö – ska vi inte ta och ställa in träningen då? Men sen kom jag till sans. Det går ju trots allt att träna utan skor.

Eftersom benen kände av gårdagens löpning fick dagens träning bli ett väldigt lätt benpass, för att mjuka upp cementblandningen i låren lite. Sen körde jag lite biceps – en muskel som jag totalignorerat de senaste veckorna – följt av mage.

Det är rätt coolt hur snabbt det går att deka ner sig. Ett par veckor utan bicepscurls gjorde att jag fick gå ner rätt mycket i vikt i dag. Dessutom fick jag rådet av min tränare Louise att öka antalet repetitioner. Och det bidrog till ytterligare viktsänkning.

Som tur var har jag så håriga ben att ingen av dom andra tycktes märka att jag svassade runt på gymmet utan skor i dag.