Vilket besked: Nytt pers med 3 min!

Efter dagens testlopp i Gävle ska jag sluta tänka på de spyor som krävdes för att jag skulle gå under 1:30 på halvmaran i Stockholm. Nästa mål borde snarare bli att gå under 1:25 h.

I och med att jag är så kass på att pressa mig själv under träning krävs det lopp för att jag ska få reda på var jag egentligen står. För två veckor sen slog jag rekord på 5 km nere i Målilla. Och idag krossade jag mitt halvmararekord med ganska exakt tre minuter. Med 1:26:09 i mål känns en helmara under tre timmar faktiskt inte totalt orimligt.

Loppet idag gick helt perfekt. Bortsett från att jag rusade iväg i starten och gjorde 3:56 min på den första kilometern sprang jag väldigt behärskat och bra. Under det första varvet slog jag följe med hon som senare skulle sluta tvåa i damklassen. Ibland tog hon täten. Men för det mesta låg jag steget före och så fort jag råkade slå av på takten var hon uppe jämsides för att trissa upp den igen. Perfekt.

Tyvärr hakades mitt sällskap av under backen upp mot varvningen på Gunder Hägg Arena. Därifrån och in i mål fick jag sololöpa. Men vad gör det när benen är starka, farten är jämn och varenda löpare som du kommer ikapp väljer att inte ta rygg?

Med cirka två kilometer och massvis med krafter kvar såg jag två ryggar omkring 200 meter före mig. Egentligen var jag rätt nöjd redan då, för jag skulle gå under målet 1:30 h. Men plötsligt vaknade tävlingsnerven. Och i den svaga nedförslutningen vid Gävle travbana började jag plocka sekund efter sekund. Plötsligt hittade jag en helt ny fart och de sista tio sekunderna plockade jag in på bara några hundra meters löpning. Damsegraren och hennes sällskap hade inte en chans att haka på då det var dags för den sista uppförsbacken. Där såg jag nästa rygg.

Hade jag vetat att jag hade en tid under 1:26 på gång + en finfin skalp i form av att få slå en löpare som jag har väldigt stor respekt för, så hade jag nog kunnat gasa på rätt mycket extra under de sista 500 meterna. Men nu blev det inte så. Det blev en elfteplats och en, för mig, finfin tid.

Och det bästa av allt: Jag kände mig inte ens trött. Visst, fartökningen under den sista 1,5 kilometern tog emot. Men utan den hade jag nog kunnat hålla 4:05 min/km i ytterligare 5-6 kilometer.

Hade jag vetat var den här dagen skulle sluta hade jag sett ännu kaxigare ut innan start.

GavleHalvmara

Annonser

Taggar:, , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: