Djävulska intervaller

intervall

Det finns få saker jag ogillar så mycket som intervaller. Och det är därför jag hoppar över dom så fort jag hittar minsta lilla anledning. Samtidigt så vet jag ju innerst inne att det inte finns någon genväg: Ska jag nå mitt sista årsmål för 2014 och ta en kilometer på under 3:20 minuter måste jag intervalla skiten ur mig själv.

I går körde jag mitt första intervallpass på rätt länge. Det blev fyra femhundringar i skogsspåret med 500 meter joggvila emellan. Och jag kände mig som en riktigt dryg löpare, för vid två tillfällen sa Nike+ åt mig att det var dags att kicka igång en intervall precis då jag mötte andra löpare. Jag kunde se hur dom tänkte: ”…och där kom en lagomjoggare, som plötsligt kände sig tvungen att höja tempot med 150%. Idiot.

Det enda jag gillar med intervaller är att i efterhand kolla i appen och se färgspåren av tempoväxlingarna. Det är ett fint kvitto på att fartökningen inte bara lever i huvudet:

intervall

Som ett ordentligt tecken på att intervaller är djävulens påfund klockade 4×500 meter inklusive joggvilor och nervarvning in på 6,66 km. Någon som behöver ytterligare bevis?

Med lite uppvärmning också stannade gårdagens pass på 9,93 kilometer.

Annonser

Taggar:, ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: