God jul från löpbandet

löpband

Den senaste månaden har jag sprungit rent katastrofalt lite. Sen Adventsloppet har jag inte tagit en enda utevända. Men det handlar inte enbart om lathet. Sommarens Stålmannenben tycks ha bytts ut mot gammelmormors. Och det har känts som att jag varit riktigt nära ett nytt knäproblem.

Dagen efter Adventsloppet vaknade jag upp med ordentligt ömmande ben. Stelheten och träningsvärken kunde jag ta. Jag hade trots allt sprungit tyngre, snabbare och mer bestämt än på länge. Och dessutom hade jag fuskat med stretchingen. Då kändes det värre att dom även smärtade en del. Och den smärtan kring knäna hängde kvar i ett par dagar.

Då jag förra veckan till sist ställde mig på löpbandet och tog min första, korta löpningar på nästan tre veckor kändes det kanon Dag #1. Men när jag skulle ta en ny uppvärmningsrunda dagen efter började det smärta i utsidan av höger knä redan efter 1500 meter. Jag vet inte om det beror på skorna, underlaget eller att jag faktiskt har ett litet knäproblem. Men oavsett vad tycks jag inte kunna vila bort det.

I går tog jag på nytt en liten uppvärmningsvända på löpbandet. Tre väldigt lugna kilometer innan jag gick vidare och körde lugnt ett benpass. Då kändes det ingenting. Men senare – framåt kvällen – då jag var ute och fikade högg det till. Det var som att benet blev helt stelt och inte alls ville ha knät böjt.

Dumdristigt eller inte – i dag testade jag på nytt. Jag körde i lugnt tempo, men med lite mer lutningsbelastning på bandet. Det kändes kanon till en början. Men så fort det började sticka lite i utsidan av det högra knät – strax innan 3000 meteter – pausade jag och klev av.

Till en början var jag helt solo på gymmet. Bara den stackars städerskan höll mig sällskap. Men efter någon timme droppade det in två till. Och när jag var klar var vi fem stycken som preventivt ville jobba bort julmaten.

Dagens pass blev riktigt roligt. Bröst och triceps med minimalt med vikter. Olika typer av push-ups och en del andra övningar med endast kroppsvikt. Av någon anledning blir jag alltid svettigare av att enbart köra med kroppsvikt. Det kanske blir mer högintensivt. Och utmattningen blir även en annan.

Som final körde jag två tricepsövningar med skivstång samt lite mage. En mycket, mycket fin start på julen.

Just nu sitter jag på tåget till julfirandet hos min syster. Och det jag önskar mig mest av allt i hela världen är att vakna upp i morgon utan knäproblem och med en massa spring i benen.

Annonser

Taggar:, , , , ,

3 responses to “God jul från löpbandet”

  1. J. says :

    Vill inte på något sätt skrämma upp dig såhär på julafton, men det låter lite som löparknä. Massören jag går till ibland knådade halvt ihjäl mig när jag var där sist och berättade att orsaken till smärtan skulle leda till löparknä om det inte behandlades. Tips: stretcha rumpa och lårens utsidor ofta och länge (den sist nämnda: inte helt lätt) + massera (lårens utsida även här) med typ tigerbalsam. En foamroller är tydligen ett bra verktyg också.

    • maratonsatsningen says :

      Tyvärr har du nog rätt. Men just nu lever jag i förnekelse och skyller på att jag fortfarande är ovan vid skorna. Fast jag ska helt klart se över stretchrutinen och få in mer rumpa/utsida.

      • J. says :

        Kan mycket väl vara skorna! Ibland tycker jag att det är så jäkla svårt att veta vad som är vad, en är ju ingen expert utan gissar halva tiden och kokar ihop en blandning av hemmalösningar och andras åsikter. Hur som: det ska bli kul att följa dig under maj månad 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: